måndag 15 september 2008

Att flytta på saker och ting

Nu är jag tillbaka i skrivandet igen, kände att jag behövde ta en liten paus efter allt som hänt - lite semester på hemmaplan helt enkelt.



Jag kan bli så irriterad på att husse och matte flyttar runt på saker här hemma men aldrig frågar mig hur jag vill ha det. Oftast är det små saker de flyttar runt på men ibland flyttar de
hela bokhyllor och en dag försvann ett helt skåp och nästa dag kom de hem med en byrå.

Eftersom ingen frågar mig så tänkte jag att det var dags att visa att även jag är att räkna med, jag kan också flytta rundor på saker och ting!

Kruxet är att det är ganska svårt. Jag är för liten för att flytta ett skåp men även mindre saker är jobbiga att flytta på.

Jag kom på ett sätt som var jättekul. Kanske blev det inte precis så som jag ville men nästan...

Det finns en skål på köksbordet jag har stört mig på länge. Har försökt att dra i duken på bordet men skålen har bara flyttat sig lite men så kom jag på det...jag tog sats och sprang genom heeeeela lägenheten upp på köksbordet och åkte kana. Härlig känsla i magen!!!!!!!


Jag tycker att skålen gör sig mycket bättre på stolen. Om man lägger något i skålen så når jag det mycket snabbare.


Och JAG tycker iallafall att det blev en MYCKET mer avslappnad stil när duken inte ligger så där precis på bordet som den gjorde innan.

Ja, det är vad jag tycker!

2 kommentarer:

Anonym sa...

Håller helt och hållet med dig, grabben - den där avslappnade stilen är precis rätt i höst, och saker skall stå där man har nytta av dem. Själv ser jag alltid till att flytta på saker som står i vägen för min framfart... fast irriterande nog går matte efter och "rättar till" dem igen, så man får göra det om och om igen innan hon fattar. Nåja, tvåbeningar är ju inte Guds smartaste varelser...

Tass från Aragorn, klosterkatt.

PS. Syrran hälsar att det är roligt att du är tillbaka - hon har saknat dig! DS.

Sture sa...

Jag har också det där problemet med att de ska "rätta till" - att de ska vara sååå tröga!
Det var inte meningen att vara ifrån bloggen så länge men det känns skönt att höra att man varit saknad - blir liksom ännu roligare att skriva då.
Kram
/Sture